Burchard Precht`s altaruppsats, Gustaf Vasa kyrka

Inför bygget av Citybanan har Burchard Precht`s altaruppsats i Gustaf Vasa kyrka undersökts för första gången. Undersökningen har bidragit till att ge insikter i hur Sveriges största altarverk är utfört och hur hovbildhuggaren Burchard Precht valde material och sammanfogade det 15 meter höga altaret för nästa 300 år sedan.

Det finns inga historiska ritningar eller beskrivningar över hur 1700-talets arbetslag av arkitekter, hantverkare och konstnärer utförde detta intressanta verk. Det är därför bara altaruppsatsen själv med sin konstruktion, materialkombinationer och hantverksspår som kan berätta hur och varför det byggdes på ett visst sätt.

Vår undersökning tog fram ny kunskap om altarets tillverkningssätt, vika verktyg och sammafogningsätt som användes för att skapa Sveriges största altarverk.

Vi har kartlagt hur flytten från Uppsala domkyrka och 1900-talets underhållsåtgärder förändrat dess konstruktion och ursprungliga utseende. Altaruppsatsen är utförd i trä och stuck som är målat för att imitera stenmaterial. Konstruktionen är ett modulsystem bestående av boxar (trälådor) som är staplade intill och på varandra. Enligt barockens hantverkstradition är dessa moduler låsta till varandra genom ramverk och kilenheter i olika träslag.